Carl Malmstensskolan deltar i återuppbyggnaden

1930 grundade den välkände möbeldesignern Carl Malmsten den skola som än idag bär hans namn. Målsättningen med skolan är att frambringa grundligt skolade yrkesutövare inom trä-och möbelkultur. Skolan är eftergymnasial med utbildningsprogram inom bland annat möbelsnickeri, och möbeltapetsering.

För m/y Alba II räkning arbetar nu elever från Carl Malmstensskolan med dels en intarsiainläggning till sekretären i Albas salong, dels tillverkning av soffdynor till Albas styrhus.

Intarsiainläggningar i sekretär

Under läraren Leif Burmans ledning har tre elever arbetat med intarsian till Albas sekretär. Som förlaga utgick eleverna från ett fotografi från 1930-talet föreställande ett par vid ratten på Albas brygga. Bilden överfördes på transparent papper där alla detaljer ritades ut.

Därefter färglades bilden så att man kan kunde börja leta efter lämpliga träslag med passande färg. Till intarsian har används tio olika träsorter, björk, masurbjörk, valnöt, oliv, ask, päron, alm och de mera exotiska träslagen ostindisk jakaranda, platan, och wenge.

I nästa moment gällde det att hitta passande ådringar och strukturer i de olika fanéren. Eleverna valde t ex masurbjörk med "böljande" ådring som vatten, valnöt till kvinnans klänning, päron till ansikte och händer osv.

Eleverna valde att arbeta med tunna fanér, endast 0,8 mm tjocklek. Med ett 0,75 mm sågblad som lutats i 8 graders vinkel sågades sedan alla bitarna ut. Man börjar med det som ligger "längst bak" i bilden, i detta fall himlen och vattnet och jobbar sig sedan "framåt" i bilden. Sågbladets vinkel är viktig eftersom den eliminerar sågsnittet, så att skarvarna inte syns utan fogen mellan träbitarna blir tät. Bilden limmas slutligen fast på en plywoodskiva som i sin tur har ett mahongyfanér på baksidan så att plywooden inte slår sig när intarsian limmas på.

Slutresultatet blev en underbart vacker bild, med ett romantiskt motiv som får symbolisera hela den omsorg och kärlek som har lagts ner av alla hantverkare som varit involverade i återuppbyggnaden av m/y Alba II.

Soffdynor till Albas styrhus

Tapetserarlinjen vid Carl Malmstensskolan har åtagit sig att göra soffdynorna till Albas styrhus. Bernt Stenbergs är huvudlärare för tapetserarutbildningen och hans ledning har fem elever arbetat i fyra veckor med sittdynor och ryggstöd. Uppdraget man fick från Projekt Alba var att försöka göra så exakta kopior som möjligt på den ursprungliga inredningen. Det var också viktigt att arbetet skulle göras på traditionellt sätt, inga nya moderna material var tillåtna.

På en träskiva läggs först en 8 mm tjock bomullsfilt som spänns fast med en tunn linneväv. Detta för att stoppningen, som sedan läggs på, inte ska ligga direkt an mot träbotten. Träbotten i sin tur har lufthål, dels för ventilation, men också för att luften som pressas ihop när någon sätter sig i soffan ska kunna pysa ut. Med hjälp av tagel bygger man sedan upp formen på samma sätt som sitsen på en antik stol. Tjockleken ska vara 6 cm innan linneentränningen, som är en gles linneväv, läggs ovanpå taglet. Taglet fixeras genom att sys fast med linnegarn. Därefter syr man av kanten, vilket kallas för avsyning, fyra gånger för att få den vackra form som eftersträvas.

Nästa moment är att reda på en nytt lager tagel som överstoppning. Taglet spänns med en vit bomullsduk, en domestik, som spikas fast i träbotten. Sammanlagt har över 50 kilo prima hästtagel används till stoppningen.

På domestiken läggs slutligen ett laget bomullsvadd innan klädseln, en vacker mörkgrön läderklädsel, fäst med hjälp av 87 stycken knappar. All spik och alla beslag är i rostfritt. Till och med baksidan på knapparna är av rostfritt.

Lädret är vegetabiliskt garvat genomfärgat läder från Tärnsjö. Eftersom det är genomfärgat kommer det aldrig bli några vita repor i skinnet som annars är vanligt när läder åldras.

Det gällde också att få tag i tillräckligt långa skinnstycken, för att undvika skarvar i klädseln. Det visade sig inte bli så lätt, men man hade tur - det fanns en hud med tillräcklig längd.

Nästa viktigt moment för eleverna är att få ut de bästa bitarna ur hudarna, att undvika skadade eller tunna partier. Totalt har det gått åt tre hudar på sammanlagt 140 kvadratfot, vilket motsvarar lite drygt 45 kvm.

Vi kan nog lämna 200 års garanti på dessa soffor, säger Bert Stenberg skämtsamt. Jämför med antika 1700-talsstolar som är uppbyggda på samma sätt och med samma material. Många av dessa fungerar ju alldeles utmärkt än idag.

Carl Malmstens Skola har med andra ord överträffat Projekt Albas önskemål om gedigen kvalité med lång livslängd!